Bygga miljövänligt 

Vad är miljövänligt?

Rent krasst är ingenting miljövänligt, allt har en miljöpåverkan. När det kommer till hållbart och "miljövänligt" byggande så finns det således bara mer eller mindre bra val man kan göra i avseende till miljö och klimatpåverkan. Ofta blandas begrepp, och termer ihop när det kommer till hållbart byggande, klimat och miljöpåverkan är nämligen inte nödvändigtvis samma sak. Gällande enskilda hus och villor har stort fokus länge legat på energiförbrukning och uppvärmning. Här finns olika definitioner och standard som passivhus, lågenergihus och plushus. Dessa hus fokuserar på husets uppvärmning och energiförbrukning men har nödvändigvits inget fokus på miljöaspekter i övrigt som material, emissioner, tillverkningsprocesser etc. För större fastigheter finns certifieringar som tex. LEEDS vilket till viss del inkluderar även andra aspekter än bara energiförbrukningen. 

Sen finns fler metoder med mer eller mindre noggranna riktlinjer för hus som byggs med ekologiska principer där man skall göra så lite åverkan som möjligt på naturen gällande materialval. Så kallade  Earthships är en sådan metod bl.a. Cradle to Cradle är en annan certifiering med cirkulära värdegrunder. 

Skall vi således försöka sammanfatta vad som inkluderas i hållbart byggande och renovering så kan man först dela upp det i kategorierna husets byggnation och huset i drift.

 

Husets byggnation bör enligt oss innefatta kategorierna materialval (med underkategorier återvinningspotential, resursförbrukning, klimatpåverkan, beständighet) transporter, spillmaterial och etablering (miljöpåverkan på plats).  

Medan huset i drift lämpligen kan delas in i kategorierna energiförbrukning, uppvärmning, vattenförbrukning, emissioner/hälsa.  

Nedan följer en redogörelse för dessa kategorier. 

 

Husets byggnation

Materialval

Oavsett om det är renovering eller en husbyggnation från grunden så är är det en rad materialval som sannolikt kommer behöva inkluderas. Om man börjar med husets stomme så kan den tex byggas upp av trä, betong eller naturmaterial som tex hampa, lera eller halm. Hampa, lera och halm har vissa begränsningar i höjd och vinklar. Designmässigt är produkterna därför mer begränsade. Hampa kräver också fortfarande en inre stomme av trä att kläs kring. Vilket material som passar bäst är således beroende av geografiskt läge, hur stort huset skall vara och hur det designmässigt är tänkt att se ut, men även hur länge huset är tänkt att stå. Trähus kan ju stå i över 100 år om det sköts väl, men betonghus kan stå över 1000 år. Trä har fördelen att materialet utgör en koldioxid lagring. Som timmerhus är det en närmast klimatneutral produkt (minus transporter och avverkning) medan fabrikstillverkade reglar har ett något högre avtryck. Vilket trä som används och hur träden sedan har återplanterats är av stor vikt dock för den totala klimatbedömningen. Något som inte alltid är så lätt att ha koll på. Betong är också ett naturmaterial vilket många glömmer. Men cementen som bindemedel har en väldigt hög klimatpåverkan via sin energikrävande framställning. Betong binder också koldioxid om än i blygsam mängd. Medan träd binder koldioxid medan det lever/innan det avverkas så fortsätter betong att binda koldioxid år efter år. Betong är också beständigt mot brand, fukt etc. vilket gör att det inte alltid är helt lätt att utse en självklar vinnare rent kategoriskt.   

Innerväggar, golv och innertak är nästa steg. Dessa material tenderar att bytas ut oftare varför återvinningspotentialen är av stor vikt på dessa. Med tanke på att jorden har ändligt med resurser och vi varje år för en så kallad over shoot day (det datum vi förbrukat mer resurser än vad jorden producerar på ett år och därmed tar från jordens "lager") är det av vikt att man kan återvinna de material och produkter man använder så effektivt som möjligt.  Populära material för innerväggar är lättbetongblock vilka går väldigt snabbt att sätta upp, är brandbeständiga, bra isoleringsvärden och har närmast 100% återvinnings potential. Ytongs block är tex just Cradle 2 Cradle certifierade. Trä eller metallreglar med gipsskivor är förmodligen ännu mer vanligt. Numera finns en väldigt väl fungerande återvinning av gipsskivor och många är Svanenmärkta med minimal mängd formaldehyd. Gällande golv så har trägolv naturligtvis samma fördelar som nämnts ovan (koldoxidlagring, lätt att återvinna

0704284968   |   anders@econow.se

  • Facebook Black Round
  • Instagram - Black Circle